Något om kyrkorna i Skephult

Nuvarande kyrka i Skephult är bygd 1844, invigd 1849, dessförinnan skall det på samma plats funnits en äldre kyrka som var bygd 1629, dessutom  finns sägner om att en kyrka skulle funnits ett par kilometer från nuvarande kyrka, längst vägen mellan Backen och Högshult.

Vi tar det från början:

 Djurklou som besökte våra bygder på 1860 talet skriver i sina berättelser om en sägen om Skephults allra första helgedom, vilken uppgives ha stått på den så kallade Kyrkbacken ä Skepared Nedergårds ägor (numera ägt av Ulla Schedwin) där några tydliga lämningar ännu skall finnas i den med skog breväxta platsen. ”Går man dit, platsen är ej långt från Högshult, så finner man därinne i den täta skogenen avlång fyrkant av stenrösen, cirka 20 meter långt och 6-7 meter bred. Var till de egentligen i forntiden blivit hopburna, är inte lätt att säga, men att det skulle vara någon ” kyrkoruin”, förefaller ej alls sannolikt. Folket har dock haft den föreställningen, och somliga säga att kyrkan blott var påtänkt att byggas där, fastän trollen nattetid förstörde så mycket som blivit uppfört under dagen.”

Marks härads dombok för året 1841 har en del att berätta om Skephult, samt om dess gamla kyrka. ” vid beskrivning utröntes att Skephults gamla kyrka var 27 alnar lång (cirka 16 meter) 15 alnar bred och 5,5 aln hög från stenfoten och innehåller två stolsrader och två läktare däruti kunna rymmas okring 200 personer. Den är förseddmed endast fyra fönster på ena sidan 0cu i koret, samt två gluggar å gavlen vid läktaren, varav följer att den saknar tillräckligt ljus (ändrat till ” är mycket mörk”). Till tak och golv är kyrkan så förfallen, att den icke utan en högst betydlig förbättring kan längre begagnas, varförutom den i förhållande till folkmängden är för liten. Dess ålder uppges till 500 år, och finnes en anteckning med rödkrita å ena hammarbandet , enligt vilken den skulle vara byggd år 1340 (enligt andra 1390, så uråldrig var den emellertid inte, ty en kort notis i pastoratets älsta kyrkobok omtalar att i Skephult byggdes kyrka år 1629) Klockstapeln, vari hänga två klockor, är uppförd år 1725, men nu av ålder och röta så förfallen, att den måste genast ombyggas.”

År 1841 den 23 april, sedan Skephults församling vid sockenstämma den 13 oktober 1840 beslutat att i stället föra samman församlings gamla kyrka och klockstapel av trä uppföra en ny kyrka med torn av trä och tak av ekspån att uppföras å en 1,5 aln hög stenfot där den gamla då stod 40 alnar lång ,20 alnar bred och 10 dito hög från stenfoten till takfot där den gamla då stod 24 alnar hög och 11 alnar i fyrkant, rymmde cirka 600 sittplatser.

 Byggmästare blev Johannes Pettersson, Göksholmen i Sandared, samma byggmästare som hade byggt kyrkan i Ambjörnarp, han hade ju ritningarna färdiga. Därför var det bara till skaffa erforderligt virke och så kom det sig man den 7/11 1842 på en sockenstämma kunde fatta beslut om anskaffande av byggmaterial, och samma dag ingicks överenskommelse om att han Johannes Pettersson, mot ”ett arvode av i ett för allt honom beviljas Ett Tusen femhundra femtio / 1550/ riksgäldsedlar och skall med biträde av erforderliga dagsverken av församlingen, förutbestämda Byggnad försvarligen och till församlingens nöje verkställa, så väl till Kyrkans och Tornets jämte Sakristians görande af allt med undantag af själva predikstolen och Altartavlan. Härvid lovade likväl sockenmännen, på byggmästarens derom gjorda framställning, att under kyrkoarbetet, förse honom med 2ne kannor mjölk om dagen, hvaremot han och kommer att närvara och med sitt biträde tillhandagå vid den gamla kyrkans nedtagning.”

Johannes Andersson i Ölsbo, Mjöbäck socken tillverkade predikstolen. Altartavlan som ”Nils i Halla” Ljushult gjorde till den gamla kyrkan 1810, flyttades till den nya med omändrad inramning.

 Man hade inte skickat in ritningar före man hade bestämt storleken ach val av byggherre, så man fick en hel del bekymmer med Kungliga Överintendentsämbetet. Ämbetet tyckte kyrkan bland annat var för stor, men man fick tillstånd till slut och kyrkan kunde börja byggas hösten 1843. Målningen utfördes av Petter Pettersson ”kyrkmålare i Örby.2

Frivilliga bidrag till byggandet av ”ifrågavarande kostsamma kyrkobyggnad” behandlades på en stämma och där överenskoms att ” var och en efter råd och lägenhet aflemnar för detta ändamål enfrivillig gåfa, och å dertill inrätta listor antecknas, hvarefter dessa listor komma att från predikstolen uppläsas till allmänhetens kännedom.

  ”Sedan på vederbördig kallelse till församlingen, så väl hemmansåboerne som torpare, soldater, att för blifvande kyrko-arbete öfverenskomma om och bestämma sättet för dagsverkenas utgörande af socknens torpare, soldater, samt bakstugu, inhysehjon och undantagsmän, så företogs detta ärende till öferläggning och uppgjordes därvid en klassifikation å besagda personer, enligt hvilkenaf dem sådana dagsverken böra utföras efter 4/fyra/ särskilda klasser, sålunda att de som höra till 1sta klassen utgör lika många dagsverken som hemmansboen, de som höra till 2dra klassen utgöra mot åboen hvart annat, de till 3dje klassen mot åboen hvart tredje, samt de 4de klassen mot åboen hvart fjärde dagsverke. Denna såmedelst verkställda klassifikation och skyldigheter att kyrkodagsverken fullgöra i enlighet därmed, erkändes och antogs nu gemensamt af församlingens närvarande ledarmötet.

Att tiden, då hvarje dagsverksskyldig å tillsagda dag bör oförsumligen infinna sig vid kyrkan, bestämmes till klockan 5 på morgonen, hvarefter arbetet, så snart böne-förrättningen försiggått, börjar och fortsätter till klockan 8 på aftonen. Bönen verkställs morgon och afton af J. Östberg i Klockargården.

Att såsom alltid enligt gällande författningar, så och i synnerhet under kyrkoarbetets fortgång all slags kroghållning eller starka dryckers tillhandahållande och försäljning vid eller i närheten af kyrkan strängeligen förbjudes.”

Det var inte bara till att gå in och sätta sig i kyrkan, det var reglerat var och hur man fick sitta:

” Vidkommande stoldelningen upplästes och godkändes följande, förut uppgjorda förslag till delning af stolrummen å båda sidor af stora kyrkogången:

No 1 begagnas af Tyvik med Botten

No 2 Dengevik med Anders Håkanssons del i Skephult

No 3 Wellingebacka med öfrige delarne i Skephults by

No 4 Klockaregården med Skephults backe

No 5 &6 Skepareds by med Erics och Andors delar i Bläshult

No 7 Högshult Öfre- och Nedergårdarna

No 8 Hunnaryd med Gudsryd

No 9 Nakesjö och Fredared, samt Björnåsen

No 10 Wennered med Hesslehult Öfergården

No 11 Hesslehult Nedergård med Lammåsen och Skårhult

No 12 Borghult Öfergård med Källebergshed

No 13 Borghult Öfergård med Buared och Olofs del i Bläshult

På det en billig och rättvis likhet för alla åboer måtte vinnas beslöts härjemte, att denna stoldelning skall hvarje år första söndagen i advent så förändras: att de åboar, som under årets lopp innehaft stol No 1, nedflyttas i stol No 13, och de som under samma tid begagnat stolen No 2 uppflyttatill No 1, samt alla de öfrige i ordning framflytta till nästa stol.

Om de öfrige sju stolarne öferenskoms, som följer:

No 14&15 begagnas af första klassens torpare

No 16,17&18 af andra, tredje och fjärde klassens torpare

No 19 af soldaterne

No 20 af de torpare, inhyses och backstugesittare, som ej få rum i stolarne No 16,17 och 18

Sammanställt av Kjell Bengtsson 7/8 2017